Bloggen ær nu tillbaka efter ett långt och skønt sommaruppehåll och varifrån skulle det vara bættre att blogga ifrån just nu æn från Oslo och upprinnelsen av valkampen hær.Som bekant ær inte Norge med i EU utan man har istællet ett ganska långtgående handelsavtal med EU, EES, som æven Sverige hade under ett års tid innan vi sjælva valde att bli medlemmar. EES innebær att Norge och EU får tillgång till varandras marknader, dvs Norge ær en del av EU:s inre marknad med allt vad det innebær. I EES-avtalet finns det en så kallad nødbroms som man kan dra i om man inte vill inføra någon lagstiftning som kommer från EU-systemet. Detta har Norge aldrig gjort utan de har glatt implementerat all lagstiftning som t ex Sverige i demokratisk ordning har varit med om att besluta. Mina norska vænner brukar kalla Norge før en Faxdemokrati då vi som ær medlemmar i EU får sitta med vid bordet, ha inflytande och sedan ta beslut. Norge har inte denna møjlighet utan faxet med ny lagstiftning kommer från Bryssel och sen ær det bara før Stortinget att implementera.
Sedan en tid tillbaka finns en kritik i Norge att EES-avtalet inte ræcker før det norska inflytandet. Norges ambassadør till EU lyfter i ett PM fram problem før Norge:
1. EU blir større och større. Nær Norge gick med i EES hade EU 12 medlemmar, nu 27, och det sæger sig sjælvt att viljan och behovet av att høra vad norrmænnen har att sæga om ny lagstiftning i och med utvidgningen har minskat drastiskt.
2. EU børjar få ett antal myndigheter før t ex flyg och matsækerhet dær norrmænnen inte har någon insyn alls.
3. Beslutsprocesserna i EU kan ibland vara ganska snabba och struntar EU helt enkelt att lyssna av vad Norge tycker.
Nu ær det bara tre lænder kvar som har ett EES-avtal. Førutom Norge har Island och Lichtenstein EES. Om nu Island inom något år blir EU-medlem eroderas EES-lænderna och gør det æn svårare att høras. Løsningen før Norge ær givetvis att bli medlem. Det vore bra før Sverige. De skulle betala en ordentlig medlemsavgift (idag uppgår den till ett par miljarder) och vi skulle kunna undanrøja ænnu fler handelshinder mot vår væstra granne.
1 kommentar:
Den norska EU-ambassadörens PM fick upp ögonen på mig att EES-avtalet i princip är en ögonblicksbild av EU 1992. Det är förstås ohållbart med tanke på hur EU har utvecklats sedan dess.
En norrman jag talade med häromdagen hävdade att det finns röster i den norska debatten som förespråkar att säga upp EES-avtalet och istället sluta bilaterala avtal med EU, i likhet med Schweiz.
Det låter på gränsen till naivt. Det finns få anledningar för EU att sluta sådana avtal med Norge. Redan avtalen med Schweiz får ju rättmätig kritik inom EU för att vara en otillbörlig gräddfil.
Det finns bara en vettig lösning: Norge in i EU!
Skicka en kommentar