Grattis USA!

I helgen firade Amerikas Förenta Stater sin nationaldag, 4 juli, med pompa, ståt och stolthet över sin nation. Jag själv tillbringade helgen i Bryssel och Paris. På fredagskvällen var jag på Place Flagey i Bryssel där man firade in det svenska ordförandeskapet. På banderollen ovanför scenen stod det ”Inauguration of the Swedish presidency”. Det är första gången ett ordförandeskap gör något ute på stan i Bryssel för människor. På scenen framträdde vår Europaminister Cecilia Malmström, ett par halvkända svenska artister och ett av Sveriges bästa rockband, Soundtrack of our lives. Efter konsterten visade filmen Tillsammans på en jätteskärm. Det var ett bra arrangemang även om säkert Soundtrack of our lives är vana med en rockigare publik än eurokrater. På lördagen var jag på Alumni med Förbundet Unga Européer utanför Paris och besökte Jean Monnets hus. Det var där han, tillsammans med sina assistenter, draftade de åtta olika versionerna av Schumandeklarationen om Kol- och Stål-unionen innan det slutgiltiga nionde som lade grunden för det Europa vi har idag och som presenterades den 9 maj 1950. Denna dag är den dag vi kallar för Europadagen. Europadagen kommer aldrig vara en lika samlande dag som oavhängighetsförklaringsdagen är för amerikanarna. Även om Europa och EU på samma sätt som USA är en idé finns stora skillnader. Olika kulturer, olika språk och olika styrelsesätt som är svåröverkomliga hinder men det är okej att det är så även om man ändå skulle kunna önska att även vi européer kände större samhörighet med varandra. Litar man och känner tillit till varandra blir det naturligtvis svårare att sätta upp barriärer för människor och varor och man blir mindre intresserad av att spela ut folk mot varandra, allt i nationens namn. Grattis USA! Och till det svenska ordförandeskapet, ett stort lycka till!